Atopiskt eksem, eller atopisk dermatit, är en mycket vanlig kronisk hudsjukdom som drabbar människor i alla åldrar. Sjukdomen är mångfacetterad, men typiska symtom är rodnad, sträv och fjällande hud och ofta intensiv klåda. Hudläkaren ställer diagnosen på basis av symtom och eksem, inga laboratorie- eller allergitester är nödvändiga.
Boka tid till hudläkares mottagning >
Atopiskt eksem är vanligt hos personer i alla åldrar
Atopiskt eksem har blivit vanligare under de senaste årtiondena och hör till de vanligaste hudsjukdomarna i Finland. Den förekommer hos ungefär en femtedel av befolkningen någon gång under livet, hos de flesta i lindrig form. Ungefär hälften av alla som får eksem får dem före ett års ålder. Sjukdomen, som tidigare kallades mjölkskorv, blir ofta bättre eller åtminstone mindre allvarlig under barndomen, men kan förvärras igen under tonåren eller i vuxen ålder. För vissa fortsätter sjukdomen långt upp i vuxen ålder eller genom hela livet. Atopiskt eksem kan också förekomma för första gången som vuxen, till och med i hög ålder.
Hos spädbarn förekommer atopiskt eksem ofta i hårbotten, på kinderna och på kroppen i övrigt. Hos småbarn och skolbarn är de typiska områdena halsen och nacken, området runt ögonen och läpparna samt bakom öronen och på extremiteterna, särskilt i arm- och knävecken. Hos vuxna förekommer eksemen ofta på huvudet och överkroppen. Handeksem är vanligt hos atopiker i alla åldrar.
Det finns ingen enskild förklarande faktor till atopiskt eksem. Anlaget för sjukdomen kan vara ärftligt, men miljö- och stressfaktorer spelar också en roll i sjukdomens uppkomst.
Symtom på atopiskt eksem
Atopiskt eksem är en böljande hudsjukdom med omväxlande bättre och sämre faser. Symtomen på atopiskt eksem kan också variera kraftigt från en individ till en annan. Vissa personer har bara lindriga symtom, medan andra kan få allvarliga och symtom som stör livet, åtminstone tidvis.
- Klåda: Det här är det vanligaste symtomet på atopiskt eksem och ofta det första tecknet på ett utbrott. Klådan kan vara mild eller mycket intensiv och smärtsam. Ofta är klådan som värst på natten och stör sömnen.
- Torr och flagnande hud: Vid atopiskt eksem är hudens naturliga skyddsmekanism nedsatt, vilket leder till att fukten avdunstar och att huden blir torr. Huden blir grov, ojämn och fjällig.
- Rodnad: Vid atopiskt eksem uppstår en inflammatorisk reaktion i huden som orsakar rodnad. Det här orsakas av att blodkärlen vidgas när kroppen reagerar på inflammationen.
- Skadad hud: Att klia sig på grund av klåda kan leda till att huden går sönder, vilket kan bidra till sprickor och sår. Såren kan också bli infekterade, vilket gör situationen ännu värre.
- Svullnad och klarröda blemmor: Eksemområdena kan vara svullna och ha små blemmor.
- Blåsor: I vissa fall kan eksemen bilda vätskeblåsor som kan gå sönder så att vätskan rinner ut.
- Förtjockning och fjällning av huden: Den här förändringen uppstår vanligtvis till följd av långvarigt och upprepat kliande eller friktion. När huden ständigt irriteras reagerar den genom att förtjockas för att skydda sig.
- Hyperpigmentering eller missfärgning av huden: Konstant kliande och inflammation kan leda till permanent missfärgning av huden.
Behandling av atopiskt eksem
Lindrigt atopiskt eksem
De flesta atopiker har en mild grad av atopiskt eksem. Den milda formen av sjukdomen kännetecknas av torr hud och sällan förekommande perioder med svåra eksem. På vintern kan personer med en mild form av sjukdomen exempelvis få eksem eller kliande, rodnade hudfläckar. Eksemen är dock inte ihållande och stör inte deras liv.
Lindrigt atopiskt eksem behandlas främst med baskrämer som återfuktar och mjukgör huden, så att den känns smidigare och behagligare. Krämerna minskar hudens torrhet och klåda, vilket bidrar till att minska skrapande och därmed hudskador. Vid förvärrade symtom kan kortisonkrämer också användas i kurform, beroende på var eksemen finns och hur de ser ut. Vid behov kan också receptbelagda krämer med takrolimus och pimekrolimus användas, särskilt på tunnare hudområden såsom ansikte och hals.
Måttligt till svårt atopiskt eksem
Vid måttlig sjukdom är eksemepisoderna längre och eksemen kliar och irriterar mer än vid den milda versionen. Eksem kan dock vanligtvis behandlas ganska bra med basvård. Kortison kan användas i kurform, medan krämer med takrolimus och pimekrolimus kan användas under längre perioder. Mellan försämringsperioder kan förebyggande behandling användas. Ljusterapi kan också hjälpa, exempelvis på vintern om eksemen brukar bli värre på vintern.
Svårt atopiskt eksem
Svårt atopiskt eksem är ett ihållande, mycket kliande eksem som söndrar huden och begränsar det normala livet. När topikala behandlingar såsom kortison- och takrolimuskrämer inte längre är tillräckliga, övervägs systemiska läkemedel som komplement till andra behandlingar. Som långtidsverkande systemiskt läkemedel kan läkare ordinera traditionella läkemedel som hämmar immunförsvaret, så kallade immunsuppressiva läkemedel. Nyligen har också det första biologiska läkemedlet kommit ut på marknaden och fler är under utveckling.
Hjälp av hudläkare
Atopiskt eksem är ett kroniskt tillstånd som för närvarande är obotligt. Det krävs tålamod för att behandla det. Aktiv egenvård i kombination med råd från läkare ger de bästa resultaten. Regelbunden återfuktning med baskrämer hjälper till att bibehålla hudens fuktbalans och skyddar den mot yttre angrepp. Individen bör fortsätta att smörja huden även när eksemsymtomen inte är aktiva.
Även den mest noggranna egenvården räcker inte alltid till för att hålla eksemet under kontroll. Om du besväras av kliande och öm hud, eller om utseendet på eksemet begränsar ditt liv, bör du söka hjälp hos hudläkare. Det finns ett brett utbud av behandlingar för atopiskt eksem, vars effektivitet varierar från person till person och beroende på sjukdomsbild. Läkaren kan tillsammans med patienten ta fram en individuell behandlingsplan som hjälper till att kontrollera eksemen och förbättra livskvaliteten.
Boka tid hos hudläkare åtminstone i följande situationer:
- Om eksemsymtomen inte lindras av regelbunden användning av baskrämer eller receptfria krämer eller läkemedel.
- Om huden börjar se våt eller inflammerad ut, eller om det uppstår blåsor eller bölder på huden. Det kan vara fråga om en bakterieinfektion som kräver läkarvård.
- Om eksemsymtomen avsevärt påverkar livskvaliteten, exempelvis genom att störa sömnen eller orsaka betydande obehag.
- Om nya, okända symtom eller förändringar uppträder på huden kan det tyda på någon annan hudåkomma.
